Med internationell klimatfinansiering avses industriländernas skyldighet att kanalisera finansiering till utvecklingsländer till stöd för deras åtgärder för att motarbeta klimatförändringarna och anpassa sig till följderna av dem. Genom klimatfinansieringen kan ojämlikheter jämnas ut och de allra fattigaste och mest utsatta människogrupperna uppmärksammas. Behovet att öka klimatfinansieringen har fastställts i FN:s klimatkonvention och i klimatavtalet från Paris eftersom det med dagens finansieringsnivå är omöjligt att uppnå de internationella målen. Utvecklingspolitiska kommissionens analysrapport visar att det är dags för Finland att fullt ut utnyttja den internationella klimatfinansieringen som en del av den övergripande klimatpolitiken och genomförandet av de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030. För att säkra tillräcklig finansiering ska man ta fram en klar och tydlig plan som löper över regeringsperioderna och som innehåller en höjning av anslagen för utvecklingssamarbete till 0,7 procent av bruttonationalinkomsten före 2030 i enlighet med Finlands åtaganden. Samtidigt måste höjningen göras så att den inte minskar medlen för annat utvecklingssamarbete. Finansieringen bör granskas som helhet och det behövs flera olika aktörer för att genomföra den. Systemet för hur finansieringen riktas och ansvaret fördelas mellan aktörerna måste göras tydligare.