Från myt till modelland – Finland som förstärkare av jämställdheten för kvinnor och flickor i utvecklingsländerna
För att ännu bättre än tidigare kunna främja jämställdheten och för att mer resultatinriktat kunna stöda kvinnors och flickors position och rättigheter, bör Finlands utvecklingssamarbete och utvecklingspolitik förnyas. Den finländska värdegrunden, internationella överenskommelser och det faktum att man som en ny tyngdpunkt lyft fram kvinnors och flickors ställning och rättigheter, skapar förväntningar som Finland på ett trovärdigt sätt bör infria. Detta förutsätts även i vår förbindelse att förverkliga FN:s handlingsprogram (Agenda 2030) för en hållbar utveckling.
Den utvecklingspolitiska kommissionens (UPK) utvärderande rapport drivs av frågan om hur Finland kunde bli ännu bättre – ett modelland – för utvecklingspolitiken i fråga om stärkandet av jämställdheten. Samtidigt har vårt mål varit att ge en realistisk helhetsbild av den finska utvecklingspolitikens tillstånd ur ett jämställdhetsperspektiv, och att föra fram en vision om vad Finland borde sträva till i sin verksamhet för en hållbar utveckling.
Finland riktar redan nu sin verksamhet till länder och teman för vilka det finns ett behov av och en beställning på att förstärka jämställdheten, något som står i samklang med en hållbar utveckling. Vi har kunnande i frågor som rör jämställdhet och vilja att förverkliga jämställdhet på hela det utvecklingspolitiska fältet – bland personer som förverkligar bilateralt utvecklingssamarbete, inom medborgarorganisationer och hos aktörer inom den privata sektorn samt inom forskningen. Finland har i EU och i andra internationella fora varit aktivt särskilt när det gällt främjande av kvinnors och flickors rättigheter i fråga om sexuell och reproduktiv hälsa. Detta arbete bör ovillkorligen fortsättas. Även Finlands utrikespolitiska relationer, särskilt arbetet för kvinnor, fred och säkerhet inom FN:s säkerhetsråd och en handelspolitik som främjar kvinnors ekonomiska inflytande över sin egen situation (empowerment) är teman som i framtiden fortsättningsvis borde stärkas ur utvecklingsländernas kvinnors perspektiv.
Helhetsbilden under denna regeringsperiod är emellertid motsägelsefull. En betydande motstridighet gäller utvecklingsfinansieringens volym och hur den allokeras. Finland lyfte fram kvinnor och flickor som huvudobjekt för utvecklingspolitiken, men samtidigt minskade finansieringen för detta objekt med 40 procent som en del av de största nedskärningarna som skett i anslagen för utvecklingssamarbetet genom tiderna. Den utvecklingspolitiska kommissionen för fram att regeringen bör presentera en tidtabell inom vilken Finland höjer sitt offentliga utvecklingsbistånd till 0,7 procent av BNI och riktar minst 0,2 procent av densamma till de minst utvecklade länderna. Jämställdhetsarbetets betydelse bör också synas i hur finansieringen riktas. Därför anser UPK att Finland bör förbinda sig till målet i EU:s verksamhetsplan för förverkligande av jämställdhet. Enligt detta mål bör jämställdhet antingen utgöra en betydande del i, eller vara det huvudsakliga målet för 85 procent av alla nya program fram till år 2020. I detta avseende har alla aktörer fortfarande skäl att förbättra sin verksamhet. Av utvecklingsbiståndets totala finansiering under de senaste åren har en andel om ungefär 30–40 procent gått till jämställdhetsarbetet. Förslaget konkretiserar jämställdheten som en så kallad genomgående målsättning för verksamheten, vilket betyder att alla verksamhetsområden inom utvecklingssamarbetet bör värdera och motivera sina projekt och program ur ett jämställdhetsperspektiv mer grundligt än förut.
Korrigeringarna skulle föra Finland ytterligare närmare bästa internationella praxis, något som även OECD förutsätter av oss. Till dessa hör bland annat en klar strategi, tydliga direktiv, en jämställdhetsanalys av den verksamhetsmiljö och de situationer i vilka insatsen planeras, samt etablerandet av praxis för statistisk rapportering och resultatrapportering. Det är också viktigt att ständigt lära sig både av den egna verksamheten och av dess utvärdering. UPK anser att man på så vis märkbart kan förbättra jämställdhetsarbetets kvalitet.
Eftersom den privata sektorn samt finansiella investeringar i form av kapital och lån intar en allt större roll i utvecklingspolitiken, bör även dessa granskas ur ett genusperspektiv mer konsekvent än tidigare. Därför är det viktigt att utrikesministeriet lyfter jämställdheten till ett av grundvillkoren i Finnfunds direktiv för ägare, något som skulle trygga Finnfunds utvecklingsinverkan.
Den utvecklingspolitiska kommissionens anser det mycket viktigt att kvinnors och flickors position och rättigheter har lyfts fram som en av utvecklingspolitikens prioriteter. Men temat bör emellertid nalkas ur ett vidare perspektiv som tar hänsyn till mänskliga rättigheter, jämlikhet, jämställdhet och motarbetandet av flerfaldig diskriminering. Vidare borde Finland göra målen för flickors rättigheter mer tydliga samt utarbeta mer preciserade direktiv för dessa.
Jämställdheten är ett villkor för en hållbar utveckling, och detta är något som Finland i alla sammanhang bör betona. Därför är det befogat att utvecklingssamarbetet och utvecklingspolitiken har en fast grund som sträcker sig över flera regeringsperioder. Reformerna bör inledas under denna regeringsperiod och ingå i den påföljande regeringsperiodens utvecklingspolitiska deklaration. Då Finland är EU:s ordförandeland år 2019 skulle en presentation av gjorda reformer under den tiden ge dem naturlig synlighet.